Under gårdagen var jag på Skorpan några timmar, och hujedamej vad mysigt det var att träffa Pernilla och Rosie igen. Dom kunde inte påpeka nog att dom kände sig så gamla när deras dagisbarn kommer och jobbar hos dom nu, och Rosie hade tydligen mig på inskolning tillochmed. Helt plötsligt känner jag mig stor. Enorm! Det var mysiga barn, men jag saknar mina Fasettenbarn en hel del faktiskt. Jag ska nog trampa upp och hälsa på dom någon dag.
På kvällen lyckades Edvin och jag få till en riktigt lyckad kladdkaka, Malin hjälpte till att trycka i sig den. Tack :)!
Hemligheter och hemligheter. I natt var jag lycklig igen, på jätteriktigt! Allt känns så bra med dig <3











Och visst vet jag att jag inte ska satsa allt för mycket på hoppet, och jag ska inte önska mig så mycket och absolut inte räkna med något mer, men jag vill så gärna.