Höst och stjärnklart

I natt när jag vandrade hem från min vän blev allt så annorlunda. det var svalt och på gränsen till kallt. Hela Finspång låg tyst och det var helt stjärnklart. Det var som all tyngd som cirkulerar runt mig släppte för en stund och lättnaden tog över. Det var svårt att gå in, det var så läskigt underbart ute!
Kanske var det Eriks och min (nej, Malin, du gills inte för du var inget bra) skogspromenad under kvällen som värmde upp, men luften kändes så annorlunda och jag kunde verkligen andas in hösten - och älska det!


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0