Klockan är 06.59 och jag har redan varit vaken i mer än två timmar (Jag kan ju påpeka att det inte är frivilligt. Dåliga nätter.) och tyvärr känner jag att jag är redo för ett gubbvil snart, men det hinns inte med. Först ska jag jobba på Fasetten och sen far ut till Lotorp, för att sen bli hämtad av pappa och fara in till staden. Jag känner att det är på gränsen att jag överlever den här dagen med bara NÄSTAN tre timmars sömn, så pappa skickade ett sms och räddade min morgon allafall. Idag kunde han ta sig tid en snabbis att köra mig till jobbet, och det är jag väääääldigt tacksam för. Underbara lilla pappa <3

Om det visar sig, vilket vi inte vet helt säkert förän om några år trots goda odds, att jag faktiskt är immun mot vinterkräksjukan funderar jag på att gå och bli riktigt kristen! Gudarna hör böner och förtjänar kanske en medalj för det. Jag har allafall bestämt mig för att älska mig själv om det nu är så att jag inter kan få vinterkräksjukan. Jag tycker att vanlig magsjuka är en nära-dödenupplevelse.. eller.. det ÄR faktiskt det den är för mig. Med all panik och ångest som rusar genom kroppen av bara ett litet illamående (även om det inte ens är min kropp som mår illa) så har jag stark fobi för allt som har med kräkning att göra, och att vara sjuk i det och ligga och spy i mängder är väl ingens favorit men jag kan nästan se ljuset i tunneln i såna stunder. Oddsen ser dock bra ut för mig. Ingen i min familj har någonsin haft vinterkräksjuka, vi har fått nöja oss med "bara" vanlig magsjuka någon gång vart 5-10 år, och i tidningen stod det att om man inte haft vinterkräk. när man nått vuxen ålder så kan man vara ganska säker på att man har immunitet mot det. Mamma säger att 18 är vuxenålder, och då hoppar jag högt av lycka, men jag tänker ändå inte riskera att vara i närheten av kräkande folk. Det är nu det negativa med att jobba med barn kommer fram.. smittorisken. Annars är jag nöjd med alla mina söta, mysiga och busiga barn :D! Fantastiskt!

Nu får vi se hur den här dagen slutar...