Dina fingrar gick en väg från min hals till mitt hjärta.

Vet du hur det känns att darra av skräck för att
jag är så rädd att du ska gå samma väg som du kom och
om du nu gör det så har jag faktiskt ingenting kvar

det är ungefär som att man känner sig maktlös fast
på samma gång har man liksom makten i sina händer men
ingen vill förstå varför man satsar på rött när man vet att svart vinner

ibland när jag gråter på natten så önskar jag att du vill överraska mig så
du har åkt hela vägen hit bara för att få hålla om mig och
säga att allt ordnar sig och att du, ja att du
älskar mig

och alla sjunger om oskrivna ord under varandras skinn och
om personer som ligger så nära så att man blandar ihop sig med den andras hjärtrytm
men jag, jag sjunger bara om saknad, ensamhet men samtidigt om ett vunnet lopp

för trots allt säger du att du är min och jag skriker att jag är din
och jag skulle kunna gråta mot tusen andras axlar men ingen axel känns som din
och inget hjärta dunkar som ditt

jag spelar samma låt på repeat tusen gånger och
det gör så ont för det upprepas framför mina ögon hela tiden
dom bara sjunger om allt och inget och
att man kan läsa vissa tecken
precis som jag

jag är bara liten, rädd och dum
och på natten blir mina kinder bara blöta och min mun får smaka salt
jag har aldrig ens tyckt om salt

och det är så att jag älskar att se dig när du sover och
jag älskar att känna hur dina händer letar sig runt min midja och
hur du drar mig tätt intill dig när du vaknar på morgonen
jag skulle liksom kunna räkna upp flera miljoner saker som jag älskar med dig
men det är jobbigt att inte få säga det till dig så ofta som jag vill

och hela jag skrek saknad när du bara skulle hämta ett glas vatten
så hur mycket tror du skriker saknad nu?

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0