Just nu är mitt största problem att komma överens med mig själv om jag dels orkar och dels om det är värt det att ta tag i lägenheten och vända den tillbaka till det normala. Med det menar jag såklart STÄDA! Städa undan efter både Harry och pojkar och flickor som tyckte att förfest och rockband var mysigt i lördagskväll. Hatten av för mig om jag faktiskt gör det!

---------

Jag längtar så fruktansvärt mycket efter Västkusten och att bara ligga och njuta på klipporna och fiska krabborna och helt enkelt bara vara, och i farmors närhet blir det ju hur mysigt som helst :)
Emil har övergett tanken på västkusten i år, och visst kan jag förstå det eftersom någon måste ju vara hemma med Harry så här i början, men jag kan inte riktigt släppa det helt faktiskt. En sommar utan Smögenbryggan, utan Lövvik och krabbor? Nej tack. Jag vill ha det. Jag behöver det!
Tacka vet jag Malin som har planerat att följa med mig om vi bara får ihop allting. Det är mycket pussel.