Mysigpysig, och det är underbart!
Idag har det varit julskyltning, men jag har inte varit på den eftersom jag fick somna vid nio imorse när Emil åkt till jobbet. Min kära pojkvän glömde väl bort för en sekund att han skulle upp och jobba idag och blandade till lite för mycket av det goda, så när vi kom hem från dubbeln låg han mest inne på toan och äcklade sig. När jag väl vaknade idag så kände både en lite halvsjuk Carro och jag att det vore himla mysigt att baka lussebullar en dag som denna. Så vi tog oss i kragen och fixade ihop några. Det var mysigt! Eftersom jag tycker att julmust är lite av ett måste till lussebullsbakning så tänkte jag hoppa ner till Ica och köpa oss en sådan, men när jag kom ut utanför dörren så rös jag till i hela kroppen. Det låg som en stor snöhög utanför, med brinnande marshaller och granris på trappstegen och några gubbar stod vid ett bord och bjöd/sålde glögg med julmusik i bakgrunden. Jag fick gåshud över hela kroppen och mådde hur bra som helst! När jag traskade runt hörnet fick jag se det oslagbara!! En häst med vagn! Två barn satt i den och skrattade åt bjällran kring hästens hals. Hästen hade ett tomteskynke kring ryggen och det var en sån mysig känsla. Jag riktigt kände hur hårstråna reste sig på nytt. Enda från ryggraden och ut, runt och över hela kroppen. Fantastiskt!! Det var helt klart den bästa julskyltning jag har sett, och ändå så har jag inte ens gått på den. FY JENNY!
Ïgår fick jag ett sms av Veronica: "Din kille håller på och knäcker nötter med huvudet!" och jag blev kär igen, igen, igen och igen. Och när jag sen träffade honom så har han en stor röd fläck mitt i pannan, efter all nötknäckningen. Hahaa!
Emil, du är fantastisk <3
Hur ska det gå?
När man tillochmed trivs med varandra när man har tråkigt tillsammans, då ska man inte vara isär, så är det bara!
Idag har jag varit hos doktorn. Varken bu eller bä. Jag kände att det var lite bra för mig att prata med en doktor om min mage och överväga och diskutera med någon som faktiskt är proffs på, tja kanske inte just min men i allmänhet, magar. Några ord om grissjukan blev det också, även om jag inte riktigt är orolig för den. Min arm är dock lite blåspräcklig. Jag tycker att dom tömde mig på för tok mycket blod. Jag fick ett litet yrselanfall när jag var klarstucken men jag hade tänkt mig att det skulle gått över till nu. Inte då. Tydligen så har min kropp bestämt sig för att vara så pass yr att jag inte ens kan lägga mig ner och somna. Det är bättre när jag har något att koncentrera mig på. Ett hörn på tavlan ovanför sängen fick bli min räddning under ca 40 jobbiga minuter, men jag känner att skrivandet är lite mer givande på något sätt.
Idag, efter doktorbesöket som min kära storasyster var så gullig att följa med mig till, for vi hem till henne för att adventspynta. Jag är supernöjd, speciellt med tomten bredvid tvn - hör du det Christian!? Vi hade självklart julmusik på i bakgrunden och jag är fylld av julkänsla. Jag vill börja pynta här med nu, men det får vänta lite till. Tills jag får gardinerna som jag har beställt. Om jag orkar vänta till dess. Hur som haver. Här borde jag inte sitta. Jag ska befinna mig på Skorpan kvart över sju imorgon (IDAG!!) bitti, och ett tjugotal livade ungar. John Blund, vart är du?
E <3
This year's for you and me
Igår bestämde Emil och jag mig för att testa något nytt. Vi satsade på stort och köpte en Pringlesburk med Grillchipssmak OCH en påse Sourcream med smak av sweet chili. Modigt va? Det bästa var att jag inte blev det minsta besviken på någon av dom. Det kan mycket väl bli något utav favoriter!
Håkan Hellström är fantastisk, speciellt när han sjunger Fairytale of New York tillsammans med Plura. Stående ovationer till dom båda herrarna!
E<3
Vem har tagit min kexchoklad? (det är en sång!)
Jag sitter och diskuterar med Sanne, via sms, om vad min mamma faktiskt jobbar med. Jag har ingen aning!! Jag vet att hon jobbar på Siemens, pratar i telefonen och pillar med datorer. Jag har frågat mamma x antal gånger och jag antar att jag får en luddig förklaring eftersom jag alltid får fråga om. Om jag tänker efter så har jag hört något om att hon hjälper andra som behöver hjälp med datorer, men det funkar inte, det är inte logiskt över huvudtaget. Jag är bättre på datorer än hon! Så.. mamma, om du vill att Sanne och jag ska ändra vår teori om att ni utför något så hemligt att min magkänsla säger att kungen ligger risigt till och att världen snart ska ligga i era händer så får du nog förklara för oss en gång för alla, vad jobbar du med!?
När jag tänker efter så vet jag nog inte riktigt vad pappa jobbar med på sapa heller. Dom verkar allafall ha väldigt kul då och då. Där har jag dessutom varit och hälsat på!
Jag är förvirrad.
Imorgon far vi till Boda Borg för att ta ett litet förvägs farväl till min Malin som tänker åka till Australien i fem månader. Svikare!!
Man har så kul med Toffifee...
Efter ett fars dag firande hemma hos mamma och pappa dyker Emil upp och är helt kolsvart kring ögonen och det rinner mörkröd sörja över halsen, genom håret och ner på kläderna. Det var inte långt ifrån att jag hoppade till när han klev in genom dörren. Anledningen till detta monsterliknande utseende är en film -såklart. Vad annars kan man räkna med när Richard och Emil sätter i gång? Nu tror jag också att Nicke (?) fanns med, men ändå, det är själva grejen. Konstiga killar, japp. Några timmar, och en dusch senare (från Emils sida) så var det jag som fick stå för matlagandet, och när det var klart och jag bar in maten i vardagsrummet så hade Emil tänt ljus överallt och gjort det jättemysigt! Det uppskattades :)
Idag hade systeryster och jag bestämt att vi skulle baka lite, men så fick hon jobb och det var lite synd :/, men bra för henne. Dock är det inte helt uteslutet att vi ska baka ändå, när hon slutat. Jag håller alla Sveriges tummar för det så jag kan få trycka ner lite lussebullsdeg i magen, och sen få njuta av dom klara.
Jag längtar efter Emil :)
Lussebulle och bio
Imorgon är det fars dag och vi är bjudna på middag hem till mor och far. Tråkigt nog har inte Emil tid att följa med, så jag får proppa i mig mat åt oss båda. Det kan funka.
Jag skulle vilja att ni delade med er lite irritation till mig, så jag kan lägga all på Ellos. Dom är inga favoriter just nu.
Eftersom bilden är så fantastisk så tänkte jag dela med mig lite av den. Det är faster Titti som har tagit den, och jag är nästan helt hundra på att den är tagen 1998.
Ute faller snön..
.. inte långt ifrån allafall! Den singlar ner. Det är inte mycket. Bara yttepyttesmå vita mönster trillar sakta ner mot marken. Inte lägger den sig kvar heller, men oboy så glad man kan bli av dessa vita små fläckar!! Fantastiskt!
Jag vaknade upp imorse (runt halv nio) av att jag ligger och skriker i sömnen. Mardrömmar, såklart. Då var det fortfarande mörkt och dystert i rummet, och om det inte vore för att Emil inte låg kvar i sängen så skulle jag nog ha gissat på att klockan var mellan tre och fyra, så jag bestämde mig för att ligga kvar där resten av dagen. Åtminstone till Jenny och Astrid kommer till Finspång, för det ska dom göra idag. Och nu till sekundrarna som förändrade hela min bittra morgon. Lillasyster skickar ett sms där det står: "Det snöar :)" Och jag flyger upp ur sängen, täcket virat om mig och ställer mig och illglor ut i fönstret. Inga snöflingor, men hon propsar på att på Bergska snöar det minsann små små flingor, och mycket riktigt. När jag gnuggat sömngruset ur ögonen ser jag dom. OCH VILKEN LYCKA! Så nu har jag trallat runt och smilat för mig själv och dessutom fått "två små röda luvor och en fårskinnspäls" på hjärnan. Pappa ringde för ca 10 minuter sen och ville berätta att nu börjar det minsann snöa. Oh, min lilla myspappa :)! Dock saknar jag antingen Pelle Svanslös eller Mysteriet på Greveholm, det skulle verkligen göra min dag, men båda filmerna befinner sig hos mamma och pappa :/. Typiskt.
Idag blir en bra dag :)
November är här!
Igår lagade jag köttfärssås alldeles själv för första gången i mitt liv, och både Emil och jag lever och mår bra! Helt otroligt. Det är nästan som om det lagt sig någon "jag-kan-baka-och-laga-mat"-formel över mig. Jag är helt klart imponerad. Jag har dessutom totalt tjatat ut min nyaste skiva, Amy Macdonald, helt p.g.a. lathet. Jag orkar helt enkelt inte sätta mig och byta skiva. Det är lathet i sin renaste form!! Dock får det inte mig att byta skiva ändå. Fisigt. Emil har åkt till jobbet och jag äter Riesen, dessutom måste jag påpeka att alla dagis ringer på helt fel dagar. Ett minus. Ännu ett minus på min lista är att min kamera fortfarande är trasig och jag kan inte använda den. Och att mamma inte har tid att följa med mig till stan och köpa en vinterjacka i dagar som dessa. Det är svinkallt på kvällarna. Igår konstaterade Emil att nu är det samma månad som första advent, och det är sant. Jag gladde mig åt det, medan jag kunde ana en måttlig bitterhet hos Emil. Systeryster och jag har pratat om att ta oss in till stan och inhandla lite julklappar någon dag, helst när jag fått min lön, det ser jag fram emot!
Här är två julbilder från 2006. Jag gillade vårat vardagsrum som det var. Nu är det vitt. Lite långtråkigt.
