allatidersjenny

Har jag sagt att jag älskar Lasse?

Det vart mycket dramatik på en så liten stund!
Det vart lite kusligt här i lägenheten en stund, och Felix som är duktig på att diskutera spökerier och skrämma upp både mig och sig själv ännu mera var på hugget. Efter en liten stund plingar det helt plötsligt på dörren och jag intalar mig själv, jag tror tillochmed att jag sa det högt, att jag vägrar att öppna. Jag vågar inte. Vill inte. Men av någon anledning så står jag ändå vid dörren och trycker ner handtaget. När jag försiktigt öppnar dörren står det ett paket hamburgare och väntar på mig! Jag hör hur någon fnissar bakom, vänder mig om och ser min underbara moster och två kusiner stå och trycka i ett hörn. Och sen är det ganska svart för mig. Hahaa! Jag tror jag skrek/svamla/kramades/skrattade på samma gång och jag vet inte om jag vart lycklig, förvånad eller chockad. Att döma av hjärtslagen var det nog mest likt en chock. Ska jag vara helt ärlig vet jag inte vad jag hade förväntat mig när jag öppnade den där dörren, men nyfikenheten tog väl över.
Anledningen till att ett par hamburgare bara dök upp sådär är facebook (såklart!) Jag kände riktigt mycket för ett par ICAhamburgare och eftersom Icacentrum var stängt och jag är lite för lat för att cykla till icahårstorp så tyckte jag bestämt att någon borde åka och köpa icahamburgare till mig, och nu befinner dom sig här :D!!
Vilken underbar släkt jag har! <3

Jag antar att det, för er som är vana vid min närvaro, inte kommer som en chock men jag tycker att det kan vara värt att nämnas. Det är nämligen en av mina större bravader! Emmy och jag var bjudna till mamma, eftersom pappa jobbade så fick vi vara sällskapsdamer, på mat och lite Så ska det låta-mys. Och helt ärligt, vem tackar nej till det? Inte vi allafall. Så vi hann väl i stort sett komma in genom dörren och gå in i köket, så skulle jag öppna kylskåpsdörren och den lossnar och slår till mig med hörnet MITT mellan ögat och näsan. Jag fick en hel kylskåpsdörrstyngd på näsan och det svider något gudomligt. Den första timmen hade jag förlorat all känsel, så då var det mest roligt, men att nysa nu kan ju vara bland dom värre sakerna jag gjort på den senaste tiden. SATAN i gatan vad ont det gör. Jag har alltså tappat en kylskåpsdörr på snoken!
MEN för att inte vara alltför negativ så kan jag stolt erkänna att jag vann Disney-TP över mamma, pappa och Emmy. Jag förtjänade det, trots pappas försök till motgångar under nästan hela spelet. Kul har jag haft, trots bankande i hela huvudet.

Ja, nu vet ni hur EN dag har sett ut under min första vecka som 20åring. Inte illa va? Jag ser fram emot att se vad jag ska kunna hitta på resten av året.

Jag är nu lite mindre arbetslös än jag varit innan. Det är en delad tjänst och 30% duger gott och väl till mig eftersom jag redan har ganska fullt upp med vikariat, men det BÄSTA med det här jobbet är att jag trivs så sjukligt bra där. Vi kommer jättebra överens och är bra på att prata bort större delar av dagarna, och ändå få en hel del gjort. Jag är lycklig :)!
Och inte nog med att jag är lycklig, jag är sjuk också. Sjuk som en liten snarstucken gris. Det började med en hemsk migrän igår morse på väg till jobbet, och under dagen blev det bättre med migränen, men i samma tempo släppte min förkylning lös sig själv och jag vet inte hur många gånger jag faktiskt varit stensäker på att lungorna kommer flyga ut ur strupen. Näsan rinner, eller rinner är fel ord att säga, för det mesta har tyvärr satt sig i bihålorna, halsen kliar och gör ont och jag tycker lite allmänt synd om mig. Kråkan Håkan har även bosatt sig långt ner i halsen, så nu skrålar jag finfint till vartenda ord jag säger. Tyvärr måste jag anstränga mig väldigt mycket när jag ska prata, och egentligen bara andas. Nog om det. JAG ÄR SJUK, ni fattar!

Vi har tagit tag en hel del i Idas och min 20års fest nu. Häromdagen började Ida och jag med våra LP-skålar, och lillebror och lillasyster fortsatte hjälpa mig under gårdagen när migränen släppt. Jag satte dom även i lite mer arbete, nämligen med att göra pappersgirlanger (girlander som pappa säger att det stavas, men det ser knäppt ut). Vi fick ihop 2-3 stycken som var runt 6 m långa, sen ett par som var lite kortare samt att lillebror kom på en bra idé. Nämligen den här;

 

Så vi hjälptes åt att göra amerikanska flaggan, för er som inte ser att det är den. Jag tycker att den är stilig! Och det är ju för väl att jag älskar papper, speciellt färgat, så vi kunde göra ett par stycken :D
Nu ska jag vila upp mig. En sista grej bara:
GRATTIS SANNESÖTNOS PÅ 20ÅRS DAGEN!! Du är toppenbra min gullebulle. 116 dagar kvar <3

Igår träffade jag en så skum gubbe/man/karl! Jag var ute och gick med Klara i vagnen och så kom han fram och sa att jag kunde skatta mig lycklig att vara mamma till ett så gulligt barn. Så började jag förklara att jag bara var barnvakt och inte mamma, men han tyckte sig inte vilja förstå så han babblade på om hur söt hon var och frågade hur gammal hon var. Sen frågade han vart min man var, och eftersom jag faktiskt inte är gift svarade jag att min POJKVÄN är på jobbet. Då frågar han "Jaha, så han har inte drunknat eller något då?", eftersom jag trodde han skämtade skrattade jag lite och sa att nejdå, visst lever han minsann. Då mumlar gubben "jaha.. synd för mig!" Så försökte jag skaka av mig honom genom att ta lite krångligare vägar hem, men d svängde han efter och tyckte att han skulle gå med oss en lång bit.. Men han var en aning obehaglig så jag snabbade på och sa att jag var tvungen att skynda mig för att vi skulle iväg. Så ropade han efter oss att han hoppas vi ses igen! USCH! Jag låste alla dörrar när vi kommit innanför dörren.

Idag har varit en lång dag med 9 timmars skrikande ungar som var högt och lågt och överallt. Efter nio timmar fick jag en fem mintuers paus då jag fick ta mig hem till Filip och Klara och vara där. Nu vart det bara i två timmar, och det kanske var tur det, för nu håller mitt huvud på att explodera! SÖÖÖMN!!
Men först ska jag pussa lite på min Emil. Jag är så glad att du är min <3

Varför är inte Gud karl nog att uppfinna ett vaccin mot kräksjuka och magsjuka i största allmänhet? Visst finns det andra sjukdomar som förtjänar hans makt och uppmärksamhet mer än magsjuka gör, men kan han inte bara vara god nog att ge oss ett superpiller som hjälper mot den sjukdomen man vill? Feber, förkylnignar och såna lite "lättare" sjukdomar är okej. Dom kan jag tänka mig att stå ut med, även om det är jobbigt, men magsjuka!? NEJ!! Nu är det lyckligtvis så bra att jag inte är utsatt för magsjuka just nu, men eftersom mamma hämtade mig i Valstorp igår och vi satt i samma bil i ungefär 20 minuter och hon har något som liknar magsjuka allafall så sätter spökena i gång i mitt huvud och jag är livrädd! BLÄÄÄ!!!

Igår kväll var jag som sagt i Valstorp och hade tjejkväll med världens goaste Linnéa, Jenny, Sanne och mysplutten Astrid. En sån kväll KAN INTE gå fel! Och det gjorde den inte heller. Vi badade bubbelbad, åt tacos på prinsesstallrikar med prinsessglas och prinsesservetter, tittade på Barbiefilmer och mös i allmänhet. Vilken solstråle, allas våran Linnéa. Jenny ringde i torsdags eftermiddag och sa att Linnéa minsann hade bestämt att på våran tjejkväll med prinsesstema så skulle vi vara utklädda till en varsin prinsessa - som hon hade bestämt. Och så fick det bli! Jag fick lite improviserat ihop en Snövitsklänning, Sanne var superfin som Askungen, Jenny som skulle vara Ariel förvandlades till Jasmin under kvällen och var häftigast. Linnéa var Törnrosa (a.k.a. Tant Trosa) och var supergullig, medan Astrid var Belle i en guldklänning och höll ihop med pappa Mattias som fick vara Odjuret. Det var en toppenkväll!






Idag har dessutom Emmy och Linus dragit ut mig på äventyr. Vi hamnade i Vingåker där jag återigen inte hittade ett skit till mig själv, men hittade en supertuff Batmantröja som jag inkasserade åt min kära pojkvän.

Eftersom mitt nya intresse i stort sett bara går ut på att skratta halvt ihjäl mig till människor som, likt mig, hittar på egna ord eller sjunger det dom tror att artisten i fråga sjunger något dom inte riktigt förstår eller hör. Saltmannen.se heter sidan som förgyller mitt liv för tillfället. FANTASTISKT! En personlig favorit måste vara låten "Apologize" då den rätta texten ska vara "It's too late to apologize. It's too late.." och en förskräckligt underhållande människa har gått och sjungit helt i ovetande om att det är fel en annan variant. Den lyder: "It’s Tor-Leif, the poltergeist. Its Tor-Leif." Det inte bara ramade in min förgyllda dag, det fyllde även upp hela bilden med en guldstjärna! Tack du förvirrade människa.

Lite tråkigare nyheter. Våra firrar är inte riktigt på hugget. Tre har redan lämnat oss i stor sorg och saknad. vi bestämde oss för att det fick räcka - nu vill vi behålla våra tappra kämpar! Så jag tog lillebror i hand och vandrade ner till Arken med ett vattenprov, och titt på tusan! Vattnet är förgiftat. Det visade sig att Emil och jag tydligen är en aning för generösa gällande maten. Nu blir det bantning, på högsta nivå! Inte en matbit på tre dagar sa kvinnan i kassan så jag får väl hålla igen mitt dåliga samvete och blunda för dom hungriga fiskögonen som bestämt sig för att stirra på mig och ge mig en fruktansvärd ångest. Förlåt bebisar <3 Tyvärr verkar Kejsaren vara på upploppet till sin död också. Han är inte riktigt sig själv, och inte alls lika ståtlig. Det här ska åtgärdas!! Och om jag inte kommer påe n vettigare lösning själv så får mina stackars hungriga bebisar banta och må dåligt i tre dagar till. Illa!