Aqua och Caramell-sugen!

Jag förstår inte att folk inte insett storheten med Aqua! Barbie girl var en bit på vägen, men så ska det påpekas att det kan vara en av dom sämsta låtarna som dom faktiskt gjort. Det ara bubblar upp energi och lycka när man hör deras gamla och nya låtar, och det är en bra början på förförförfest. Det enda som fattas mig är Malin, KOM HEEEEM!! Vi börjar om igen. Vi glömmer allt.. Där uuuuute ääääär det såååå kallt! Vi vill ha hem dig allihop nu pullan :) Caroline är min räddare i nöden och diggar lika stenhårt som jag 90talets alla poplåtar. Att åka bil med Carro är kanon. Five och Vengaboys så högtalarna spricker. WOW! KanonCarro & CaramellJenny - på G! Vi borde förövrigt spraya en bil med våra namn i stora färgglada bokstäver. Det vore häftigt. CaramellJenny kan tros komma från gruppen Caramell (som om möjligt är minst lika bra som Aqua!) men så är inte fallet. Grejen är att min nya hårfärg, som är knappt märkbar, lite mörkare bara, heter Caramell. Egentligen med K, men hur tufft är det? Så nu är det så hädanefter. Ikväll är det partaj och party på schemat. Vart vi tänker avsluta är väl inte helt bestämt än vad jag kan påminna mig. Det är Dubbeln och Kristallen som är alternativen allafall. Den som lever får se! Taggad är jag allafall, och har varit sen jag vaknade nästan. Emil är i typ Jönköping eller något. Han är där Pelles bror bor allafall, så mycket vet jag, så jag får kalaspussa på Carro, Ida och Sanne ikväll men det är inte fyskam det inte. Att sova blir ju desto tråkigare. Ingen varm mysig kropp att ligga och hålla om. Hmpf.


uvi och en sång

Det är så läskigt jobbigt att ha så ont! Urinvägsinfektion igen och jag är tyvärr inte speciellt förvånad. Det gör ont att ens stå på benen, så jag sitter kvar i sängen och dom få gånger jag verkligen måste på toa kryper, nästan ålar, jag mig dit. Det är ju en himla tur att jag inte är hos mamma och pappa. Det hade varit krångligt med alla trappor upp och ner. Jag vet att det är svårt att förstå hur ont det faktiskt gör för er som aldrig haft det, men be en bön, tacka gudarna och önska att ni aldrig behöver få det. Jag väntar på att läkaren ska ringa upp mig och ge mig några underbara piller som lagar mig. Helst på heltid. Jag känner mig inte alls frisk och kry. Jävla skittisdag! en mysig eftermiddag/kväll med Sanne piggar nog upp en del allafall :)

Jag har allafall, mitt i all denna smärta, skrivit en sång. Kreativt och.. tja, väldigt utlämnande.

Hejsan hoppsan jag har uvi
det gör ont att kissa och fan vad det svir
Hejsan hoppsan jag har uvi
det gör ont att kissa och fy fan vad det sviiiiir.


Jag hoppas att ni listade ut melodin själva.

Förövrigt har jag lärt mamma att spela bubble trouble. Hon har oanade talanger. Hon kan gå långt! Tja, kanske inte riktigt lika långt som lillebror och jag som just nu befinner oss på bana 34(?) och snart tar upp soelandet igen, men hon lär komma en bit på vägen. Jag får nog åka hem och ta en omgång med mamma idag med :)

Svenska flaggan i topp!

Vilka duktiga svenskar vi har fantastiskt! Några glädjetårar kom det minsann igår kväll när det blev ett guld och ett brons till Sverige. Toppen killar :) Nu kan man tro att jag är insatt i OS men tji fick ni. Jag är inte alls särskilt engagerad eller överhuvudtaget inte så jätteintresserad, men Emil är och dom timmar han inte är på jobbet (och förmodligen sitter och håller sig uppdaterad via iphone) så sitter han klistrad vid TVn och skriker och skäller och hurrar på dom deltagande. Så om man ens vill ha en gnuttas chans att umgås med karln så får man minsann göra stjärtavtryck i soffan tillsammans med honom, och då blir man automatiskt mer insatt. Fiffigt va? Det som lockar mest är väl faktiskt hockeyn. för min del. Dock inte tillräckligt mycket för att med tvångstankar ställa klockan för att inte missa matchen imorgon vid sex på morgonen, eftersom jag inte ska barnvakta förän vid tolv. Fast ett litet intresse finns det, så jag har bett herrn på soffan att komma och väcka mig och se vad jag säger om det just för stunden. Spännande!

Men på tal om duktiga svenskar.. Lillebror och jag satt och spela Bubble trouble 8 i 6-7 timmar, så nu har vi båda träsmak och fyrkantiga ögon. Det mest irriterande var att en del banor verkligen hade gjorts för att humöret skulle tryta och en skärm eller ett tangentbord skulle falla i bitar. Vi klarade grupptrycket och allt är fortfarande helt! Duktiga vi.

Lowe har fått en gokartbana på sidan. Det är status, och han är den snabbaste gokarten i stan, och det är häftigt. Jag får väl se till att använda kameran under ett av träningsloppen. HEJA VOVVEN!


 


Love will find a way

Eftersom jag är ett disneyfreak i allra högsta grad sitter jag och lyssnar på Disney greatest love songs, på engelska. Jag funderar på varför. Jag tittar BARA på Disneyfilmer på svenska, annars är det inte rätt. Dom enda som kommit för mig att se på engelska är Ice age 3 och Shrek 3, eftersom jag såg Shrek på bio och då var den på engelska så det är okej, och Ice age hade jag inget val då Emil laddade hem den på engelska. Resten skall ses på svenska!! Och ni där ute som tittar på Hitta Nemo på engelska kan gå och lägga er! Inte kul någonstans. Det ligger ett litet problem och lurar också.. Jag är sugen att se både Tarzan och Anastasia just nu. Vilket är mest värt tro?




Jag är sugen på att åka bort en liten sväng. Helst med min PruttEmil såklart!
Dessutom är jag lite extra kär i honom idag. Tänk vad en liten lapp kan göra :)


Måndag.

Min nya (systers ex.) mobil verkar fungera galant nu! Jag tycker om den, trots det rosa skalet och dom inte allt för invanda knapparna. Jag lär mig så småningom. Idag har jag jobbat en superkortis. Det var en introduktion på Ekbacken och jag måste säga att jag trivdes direkt, jag fastnade på en gång. Superbra! Annars har dagen mest gått ut på att ligga i soffan och vara trött, införskaffa mig en välförtjänt, av någon anledning, ros, och lite smygtittande på TV. Ett kort besök på ungdomshälsan också och fått fler kartor p-piller. Tumme upp! Idag har jag dessutom bokat upp den 10 juli då jag ska servera på Linda och Mickes bröllop. Jag är nästan lite nervös. Det ska bli superkul! Dessutom ska Sanna och jag baka en hel massa cupcakes med olika smak till dess också. Ett tag dog jag lite, jag trodde det var samma dag som Lasse, men Lasse är den 8 så ingen skada skedd!

Den här veckan har jag fullt upp, kan jag tycka. Jag jobbar varje dag, till och med lördag och söndag. Och vissa dagar jobbar jag dubbelt. Lycklig för pengarna men lite ledsen för att inte få sova.. Men hellre jobb varje dag än att bara gå hemma :D



Alla hjärtans dag blev inte så firat igår, det var lite synd. Jag tycker om alla hjärtans dag.

Aj som fan och lite till!

SMÄRTA!
Magen har mått bra och levt lycklig så länge nu att jag trodde att jag skulle kunna leva normalt igen, men man ska inte ropa hej innan man är över bäcken. Nu har jag legat i åtminstone tjugo minuter och bara totalt kallsvettats av smärta och jag har försökt att förklara och jag har försökt visa Emil vart och hur smärtan sitter och känns - men det går inte. Jag kan verkligen inte sätta ord på hur det känns. Det liksom trycker åt alla håll inifrån. Samtidigt som det svider med en konstig stickande känsla. No words! Men ont som fan gör det och jag har mått illamående hela den här tiden också. Det går inte heller att förklara. Kliar och svider i halsen samtidigt som kroppen skakar. Någon slags halsbränna med inbakad panik och en nysprängd atombomb i magen. Det går inte. Emil och Pelle sitter och inviger OS med förmodligen hälften av resten av Sverige, och det är ganska lugnande att höra dom prata. En banan har jag lyckats trycka ner nu, och jag hoppas på att jag slipper ta mer tabletter nu. En dusch kan nog hjälpa.. om bara benen slutar skaka så!

Fortsatt godnatt, åt er alla! Jag önskar jag kunde få en jag med.

Ju längre man ligger i ån, ju blötare blir man

Ångesten tog över. Tyvärr. Jag överväger helatiden hit och dit, och dit och hit, om varför jag faktiskt väljer att sova utan Emil en natt. Jag får en liten slags ångest av att vara utan honom också, och jag vet inte om saknad är värre än magsjuka. Kanske beror på i vilken mängd förstås? Men usch, jag har fortfarande mardrömmar om magsjuka och kräkningar i alla de slag, och jag var magsjuk i maj!! Det var hur länge sen som helst. Hemska psykiska störningar. Jag lär säkert ångra mig inatt och pulsa neråt centrum i tunna pyjamasbyxor, fast då blir väl förstås dunderförkylningen ännu värre. Vilka jäkla krav och konsekvenser man har hela tiden!!

Det gick fort att jobba idag. Jag hann bygga tre legohus och en legokyrka. Att vara dagisfröken är et väldigt kreativt jobb, och ibland går man kanske in för det lite för mycket. Som idag när R. och jag skulle bygga en kyrka så flyttade jag faktiskt om hans bitar och bytte ut dom mot rätt färg, för att jag inte skulle störa mig på att det var fel i mönstret efteråt. Ganska patetiskt! Det bästa exemplet på att man ibland borde tänka över sin ställning är när en viss herre som vi kallar X skulle gå balansgång längs gungstaketet tillsammans med 4 åriga Y. Det blev väl lite"vem hinner först i mål"-tävling av det hela och när då Y låg före en stund kommer X (som är gammal nog att faktiskt få vara vikarie) och knuffar ner Y från staketet och springer snabbt in i mål. Målgesten blir ett upp med armarna i luften och säger hånfullt "Jag vann!!". Y som fortfarande ligger nerputtad i sanden påpekar att "du fuskade ju.." varpå X stolt säger "nehej, det gjorde jag inte alls det." Det var läskigt roligt, samt en aning patetiskt! Att X först knuffar ner en 4åring och sen förnekar det, allt för att vinna. Hoho!

Nu längtar jag hem till Emil. Hans säng och kroppsvärme. SUCK!!

En kopp oboy på det kanske..?

Those who wish to sing always find a song

Det riktigt kliar i fingrarna på mig efter att få göra om! Jag vill måla, tapetsera, möbla, köpa nya saker och tja, inreda i allmänhet. Mitt rum här hemma hos mamma och pappa trivs jag med, även om jag aldrig får nog att göra om och göra mer i det, men eftersom jag inte sovit här sen.. tja, kanske oktober-november någon gång så känns det så onödigt att lägga ner massa pengar på att göra iordning det mer nu. Och dessutom är det så pyttelitet att det inte finns mycket mer att göra! Jag har fått i uppdragav lillebror att måla en stray cat på väggen i repkloaken, men det kommer aldrig till skott. KÖP FÄRG NU DÅ, så kan jag sätta igång! Nu kan det tilläggas att jag inte alls är vidare bra på att rita över huvudtaget, men jag älskar det och gör det som jag själv vill ha det. Hur som helst så har jag hittat ett jättegulligt citat som jag vill ha på väggen, antingen en sån där väggtext att beställa eller så vill jag fixa det själv. Men det känns tråkigt att sätta upp det hemma hos Emil eftersom jag inte tycker om tapeterna (förlåt!) och hoppas på att han bestämmer sig en dag för att kasta på lite annan färg. Jag vill ha enlägenhet att måla om och inreda i. Gärna någon som betalar för det också, men man kan väl inte få allt heller - men gärna en del av det! Nu är jag en krävande liten jävel.

Om tre timmar börjar jag jobba, det har varit ruggigt skönt med en sovmorgon och att bara få sitta hemma och myspysa med Lowis. Idag uppskattas faktiskt att jobba kväll. Jag har tillochmed lite ångest för att behöva komma hem. Varför finns det ingen lag som förbjuder att man måste tvingas jobba med magsjuka människor!? Jag hoppades på att min man skulle snubbla lite och kanske vricka till foten eller något och behöva tillbringa natten på sjukan och sen vara för slut för att behöva jobba, men det var ju till ingen nytta. Kom fan inte hem med magsjuka nu, då strejkar jag!! Jag hoppas att det inte går så långt, men risken för att ångesten kommer ta över är tyvärr ganska stor, och då får jag sova här hemma i min stora ensamna säng. Typiskt.




Dammtussarna under sängen
är bara änglarnas små tofflor


LYCKLIGA VI!

Det är inte alla dagar man firar ett år med världens bästa pojkvän inte!! Idag är därför en speciell dag och jag har ett extra litet lyckomonster i min mage och han klättrar på väggar där inne. Jag hoppas att det här är den sista ettårsdagen jag firar också, för jag är redo att vara din hela livet <3 Det känns så konstigt att det redan har gått ett helt år sen allting började. Alla nätter när jag smög ut för att få vara med dig så mycket som möjligt, trots att det var skola nästa dag och jag var tvungen att åka hem efter bara några timmar igen (så inte mamma och pappa undrade vart jag hade varit hela natten). Hela våren flöt bara förbi.. Jag var i en helt annan värld. Visserligen är jag kvar i den där världen nu med och lever bland regnbågsbroar och sockervaddsmoln, men nu är det min vardag och jag älskar mitt liv med dig. Med dina armar runt min kropp är jag trygg som aldrig innan och jag njuter verkligen av alla stunder, tramsiga som seriösa. Och du vet hur jag kan bli och hur jag kan vara och du står kvar vid min sida, det är beundransvärt! Du gör mig lyckligast! Jag vill att det alltid ska vara så här.
E, älskade älskade du!

 


När kärlek är som bäst!


Pulkarace!

Idag tog Emil med mig ut på en pulkatur i Ekbacken. Jag har aldrig, vad jag kan minnas, åkt där tidigare. Det var en bra och hoppig backe, och lite farlig också att döma av blodspåren i snön som fanns där när vi kom. Det bästa var att vi inte behövde trängas med en massa annat folk utan fick ha backen helt för oss själva! UNDERBART! Att sen vissa hade mer tur än andra gällande snökrig är oväsentligt. Snöiga var vi båda efteråt, och jag vann flest race nerför backen och anser alltså mig själv som vinnare :) Eftersom jag inte vet vart tusan min mobilsladd till datorn ligger så får ni nöja er med några bilder, men eftersom jag antar att dom flesta som läser min blogg antingen är vän med mig på bilddagboken eller fejjan så har ni nog redan sett bilderna!

  


Jag tycker om dig SÅÅÅ mycket <3


Illerlin

På väg hem från Lotorp upplevde mamma och jag ett riktigt bananer i pyjamas-moment. - Såg du vad jag såg!? - Jag tror det. EN ILLER! Den skuttade omkring i snön precis bredvid vägen och min första reaktion är att skrika "EN UTTER!!!", och resten av resan hem satt vi och diskuterade om det var en iller. Vi hade stora frågetecken runt oss och vi funderade på om det ens finns illrar här, men kom fram till att det måste varit en iller. Väl hemma sätter pappa griller i huvudet på oss och säger att det kan ha varit en hermelin eller en mård och jag kom fram till att det kunde vara en illerlin, för mård var det inte. På youtube sökte vi på iller och hittade en perfekt video där två illrar hoppade i snön och vi är nu mera övertygade, efter mycket googlande och youtubeande att det faktiskt var en iller. Jag tror jag talar för alla när jag säger att vi känner oss grymt häftiga och vi har en högre status än resten av Finspång. Så är det med det!

Tung dag på jobbet. Halv åtta - halv fem. Mycket tunga lyft och en hel del lekande också. Det har varit kul men nu måste jag sträcka ut ryggraden lite grann.

PS: Mamma är ytterst imponerad av Mojjes sång "Vart ligger landet där man böjer bananerna?". Jag bugar, bockar och är helt klart villig att hålla med. Det är en otroligt lärorik låt!

HAHAHAHAHAHAAA!!!
Eftersom ingen av oss visste vad iller heter på engelska så slog vi upp det och det heter, hör och häpna - polecat. Så jag slog upp det på google och jag får upp en så gudomlig bild:



RSS 2.0